Överraskad?
Nu fick jag till det igen. Alltså detta med att sätta sig vid en dator är inte direkt lätt och framförallt inte att uppdatera bloggen. Det tar ju sin lilla tid att läsa igenom alla andras bloggar så att man inte har tid till det helt enkelt.
Har ni någonsin kännt att ni vill börja gråta för att ni ryter för mycket åt era barn? En annan gjorde det idag. Vet inte vad som for i mina små telningar men morgonen var helt usel. Viggo retades hela tiden med Filippa och hon gillade ju inte det direkt, hon bittes (vi kan säga att det heter så för det lät roligare) och skrek och tjöt och allt annat som jag inte tycker är kul. Sen skulle jag försöka få Viggo till att förstå varför man inte ska retas men det hjälpte ju inte utan trakasserierna mot Filippa ökade. Hon vet att man ska skrika (hon är ju tjej för tusan) för då reagerar mamma. Till slut fick jag nog och skrek och gormade och efter det började jag böla. Känsla av misslyckande? Neeeeej, hur kan ni tro det?!!
Ibland känns det bara som att det blir för mycket. Jag får väl skylla på att jag är ensam hemma med barnen och magen tynger på med alla möjliga krämpor. Det är nog därför jag inte orkar med onödigt tjat och gnäll. Japp, då var anledningen till mitt beteende förklarat och jag är världens bästa mamma igen. Ha! Inga dåliga samveten här inte.Tur att man har syskonbarn som är så stora så att man kan använda dem som slavar. (Tack för igår, Tanita!) För nu börjar jag haja varför det är skönt att få göra något alldeles ensam utan småknottar.
Annars kluckar det på. Magen växer och ger lite småra (blandning av små och stora) besvär. Ska försöka orka i sju veckor till. Och nåde denna plutt om den vill stanna i magen flera dagar över BF. Då ryter mamma igen. =) Denna graviditet har nämligen varit väldigt jobbig. Kan nog bero på att jag har dessa två små terrorister hemma som även de behöver sitt med blöjor, påklädning etc.
Jaha Tanja, kan du sluta klaga nu?
Ja det kan jag, Om dryga två veckor åker vi till Varberg/Ullared en hel helg. Mumsfilibabba! Det ska shoppas, ätas, slöas och bara varas. (Pirre, lovar att du kan hänga på nästa gång)
Bara två nätter tills gubben kommer hem. Och sen har han lovat att det ska vara slutrest för ett tag framöver. jippiii. (Förutom några kortare, ennattsresor då...)
Ja, det var iallafall två glädjeämnen i mitt liv. Det finns nog fler om jag bara tänker efter. Men nu är det dags att sova så...
God natt på er medsystrar!
Har ni någonsin kännt att ni vill börja gråta för att ni ryter för mycket åt era barn? En annan gjorde det idag. Vet inte vad som for i mina små telningar men morgonen var helt usel. Viggo retades hela tiden med Filippa och hon gillade ju inte det direkt, hon bittes (vi kan säga att det heter så för det lät roligare) och skrek och tjöt och allt annat som jag inte tycker är kul. Sen skulle jag försöka få Viggo till att förstå varför man inte ska retas men det hjälpte ju inte utan trakasserierna mot Filippa ökade. Hon vet att man ska skrika (hon är ju tjej för tusan) för då reagerar mamma. Till slut fick jag nog och skrek och gormade och efter det började jag böla. Känsla av misslyckande? Neeeeej, hur kan ni tro det?!!
Ibland känns det bara som att det blir för mycket. Jag får väl skylla på att jag är ensam hemma med barnen och magen tynger på med alla möjliga krämpor. Det är nog därför jag inte orkar med onödigt tjat och gnäll. Japp, då var anledningen till mitt beteende förklarat och jag är världens bästa mamma igen. Ha! Inga dåliga samveten här inte.Tur att man har syskonbarn som är så stora så att man kan använda dem som slavar. (Tack för igår, Tanita!) För nu börjar jag haja varför det är skönt att få göra något alldeles ensam utan småknottar.
Annars kluckar det på. Magen växer och ger lite småra (blandning av små och stora) besvär. Ska försöka orka i sju veckor till. Och nåde denna plutt om den vill stanna i magen flera dagar över BF. Då ryter mamma igen. =) Denna graviditet har nämligen varit väldigt jobbig. Kan nog bero på att jag har dessa två små terrorister hemma som även de behöver sitt med blöjor, påklädning etc.
Jaha Tanja, kan du sluta klaga nu?
Ja det kan jag, Om dryga två veckor åker vi till Varberg/Ullared en hel helg. Mumsfilibabba! Det ska shoppas, ätas, slöas och bara varas. (Pirre, lovar att du kan hänga på nästa gång)
Bara två nätter tills gubben kommer hem. Och sen har han lovat att det ska vara slutrest för ett tag framöver. jippiii. (Förutom några kortare, ennattsresor då...)
Ja, det var iallafall två glädjeämnen i mitt liv. Det finns nog fler om jag bara tänker efter. Men nu är det dags att sova så...
God natt på er medsystrar!